Jag vägrar stressa, jag vägrar falla i fällan att det ena efter det andra ska ordnas och att bara jag kan ordna det. Varför stressa egentligen? Jag får mer intrycket att de som stressar så mycket över allt inför julen blir mer otrevliga och sura. Varför är det oftast tjejen, mamman eller frun som står för allt julstök? Var är de inkompetenta karlarna? Framför tvn eller datorn?

Jag vägrar bli en i mängden. För mig är det min egen väg som gäller och ingen annans! Det är jul, so what? För mig är julen inte så viktig. Det är mer för barnen. Jag firar jul, jag pyntar hemma, köper några julklappar. Men inte för att jag måste eller att nån kräver det. Det blir när jag har lust och för att göra mina föräldrar glada. Men inte om jag ska stressa ihjäl mig på kuppen.

Varför samlas släkt enbart under julhelgen och andra storhelger? Varför aldrig annars? Ska man stressa ihjäl sig och nästan få hjärtattack på kuppen för att göra andra glada? Nej tack! I min släkt träffas vi knappt på begravningar eller andra tillfällen, så varför bry sig om dom när de inte kan bry sig annars? Man är ju inte släkt enbart till jul utan resten av året också.

Jag är nog allergisk mot julen och all stress.